Börja spara pengar med en enkel plan
Att spara innebär att avsätta en del av inkomsten för framtida behov. Du behöver inte börja med ett stort belopp. En fungerande sparplan utgår från din ekonomi, dina mål och när pengarna ska användas.
Det första steget är att kartlägga inkomster och utgifter. En enkel budget visar vad som faktiskt blir kvar efter boende, mat, lån och andra återkommande kostnader. Leta därefter efter utgifter som går att minska, till exempel prenumerationer du inte använder.
För över sparandet automatiskt i samband med lönen. Regelbundenhet gör det lättare att bygga en vana, även när beloppet varierar mellan månader. Det finns ingen aktuell, generell rekommendation som passar alla för hur många kronor eller hur stor andel av inkomsten du ska spara. Utgå i stället från ett belopp som ryms i din budget och justera när ekonomin förändras.
Bygg bufferten innan du investerar
Prioritera en buffert före långsiktigt sparande i fonder och aktier. Finansinspektionen rekommenderar en buffert som täcker två till tre månaders nödvändiga utgifter. Pengarna ska vara lättillgängliga eftersom de är till för oväntade kostnader, inte för börssparande.
Varannan konsument hade mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på sparkonto, medan tre av tio hade 50 000 kronor eller mer, enligt Finansinspektionens kartläggning som publicerades den 24 mars 2025. Uppgiften visar varför bufferten bör vara en separat del av sparplanen.
Placera bufferten på ett sparkonto och kontrollera både ränta, uttagsvillkor och eventuell bindningstid. Räntan kan vara rörlig och villkoren skiljer sig mellan konton. Konsumenternas jämförelse, senast uppdaterad den 18 augusti 2026, visar exempel på rörliga räntor från 1,30 procent hos Avanza Bank till 2,50 procent hos vissa konton hos Bank Norwegian.
Konton som finns med i Konsumenternas jämförelse omfattas av insättningsgaranti. Från och med den 1 januari 2026 ersätter garantin kapital och ränta upp till 1 150 000 kronor per person och institut om banken eller kreditinstitutet går i konkurs. I vissa särskilda situationer, exempelvis efter försäljning av en privatbostad, kan ersättningen uppgå till 5 miljoner kronor. Läs mer om villkoren hos Riksgälden.
Sparguide: välj sparform efter tid och risk
Pengarnas tidshorisont avgör vilken sparform som passar. Pengar som behövs snart bör inte placeras på börsen. Finansinspektionen anger att pengar som inte behövs under de närmaste fem till tio åren kan investeras på börsen, med låg risk och låga avgifter som viktiga utgångspunkter.
| Sparform | Passar främst för | Risk och kostnad | Beskattning |
|---|---|---|---|
| Sparkonto | Buffert och kortare mål | Låg risk; ränta och villkor varierar | Ränta beskattas som kapitalinkomst med 30 procent |
| Fond | Långsiktigt sparande | Marknadsrisk; fondavgift påverkar avkastningen | Beror bland annat på kontotyp |
| Aktie | Långsiktigt sparande för den som vill välja enskilda bolag | Marknadsrisk; kräver mer egna beslut | Beror bland annat på kontotyp |
| ISK | Fonder, aktier och obligationer | Kontot har egna avgifter; produktavgifter kan tillkomma | Årlig schablonbeskattning |
På ett sparkonto är räntan inte alltid fast eller garanterad. Ett konto kan vara rörligt eller ha bindningstid och begränsningar för uttag. För en pedagogisk genomgång av fondsparande för nybörjare kan du även läsa Börskollens guide.
Spara i fonder som nybörjare
Fonder ger automatisk riskspridning eftersom fonden placerar i flera värdepapper i stället för ett enda. Det gör fonder till ett sätt att komma åt en bredare marknad utan att själv köpa varje värdepapper. Fonder innebär samtidigt marknadsrisk: värdet kan både stiga och falla.
Som nybörjare bör du förstå vad fonden investerar i, vilken risk den har och vad den kostar. Bred riskspridning och låga avgifter är centrala principer som Finansinspektionen lyfter fram. Jämför därför fondens inriktning och avgift innan du startar ett månadssparande.
Fondavgiften dras löpande ur fondens värde och påverkar den framtida avkastningen. Det finns svenska fonder med avgifter på uppemot 2 procent. Samtidigt känner varannan svensk fondsparare inte till hur mycket sparandet kostar, enligt Finansinspektionens undersökning publicerad den 6 maj 2025. En bred fond är inte automatiskt billig, så kontrollera alltid den faktiska avgiften.
Du kan öppna ett ISK för fondsparande. På ISK kan du placera i exempelvis fonder, aktier och obligationer. Vinster, utdelningar och uttag beskattas inte separat; i stället beräknas skatten årligen utifrån kapitalunderlag och insättningar. Fondavgift, eventuell depåavgift och andra produktkostnader försvinner inte genom kontotypen. Konsumenternas förklarar ISK-avgifter.
Skatt och kostnader att räkna med
Ränta på ett vanligt bankkonto beskattas som kapitalinkomst med 30 procent. För ISK är beskattningen schablonbaserad och beror därför inte direkt på om du har gjort en vinst eller förlust under året.
För inkomståret 2026 är ISK-schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget. Skatten motsvarar 1,065 procent av kapitalunderlaget över den skattefria grundnivån. Den sammanlagda grundnivån för ISK, kapitalförsäkring och PEPP är 300 000 kronor för inkomståret 2026. Kontrollera alltid vilket beskattningsår en uppgift gäller när du jämför äldre sparguider. Skatteverkets information om ISK-skatt beskriver reglerna.
Utöver skatt kan sparandet kosta genom fondavgifter, courtage och andra avgifter. På ISK kan fondavgifter, depåavgifter och andra utgifter kopplade till tillgångarna inte dras av. Läs fondens prisinformation och kontrollera vilka avgifter din bank eller plattform tar.
Börja spara pengar: steg för steg
- Gör en budget. Skriv ned inkomster, fasta kostnader och rörliga utgifter.
- Bestäm målen. Separera buffert, planerade inköp och långsiktiga mål.
- Starta bufferten. Använd ett sparkonto med villkor som gör pengarna tillgängliga när de behövs.
- Automatisera överföringen. Lägg sparandet efter lönen så att det blir en återkommande post i budgeten.
- Välj investering först därefter. Överväg fonder för pengar som inte behövs på fem till tio år.
- Följ upp. Kontrollera sparform, avgifter och risk när din ekonomi eller ditt mål ändras.
Ränta-på-ränta kan beskrivas med formeln slutvärde = startkapital × (1 + ränta)tid. Vid månadssparande måste beräkningen även ta hänsyn till de återkommande insättningarna. En kalkylator kan därför vara praktisk när du vill jämföra olika sparbelopp och tidsperioder. För ett enkelt externt verktyg kan du se SEB:s sparguide.
Vanliga frågor
Hur börjar man spara pengar som nybörjare?
Börja med en budget, välj ett realistiskt belopp och automatisera överföringen. Prioritera därefter en buffert på sparkonto. När bufferten är tillräcklig kan pengar med lång tidshorisont övervägas för fondsparande.
Hur mycket bör man spara per månad?
Det finns inget belagt standardbelopp eller en generell procentsats som passar alla. Spara det som ryms efter nödvändiga utgifter och anpassa beloppet efter buffertens storlek, mål och tidshorisont. Regelbundenhet är viktigare än att börja med ett stort belopp.
Vilka fonder passar för nybörjare?
En fond med bred riskspridning och låg avgift kan vara en utgångspunkt. Läs fondens inriktning och risknivå och välj bara en placering som passar pengar du kan avvara långsiktigt. Ingen fond är riskfri.
Är sparkonto eller ISK bäst?
Sparkonto passar främst buffert och pengar som snart ska användas. ISK är en kontotyp för exempelvis fonder och aktier och passar därför bättre för långsiktiga investeringar, där du accepterar marknadsrisk och schablonbeskattning.
Är det tryggt att spara i fonder?
Fonder sprider risken mellan flera värdepapper, men fondvärdet kan falla. Använd inte fondsparande för pengar du behöver på kort sikt. Kontrollera fondens innehåll, risk och avgift innan du investerar.
Vad kan jag läsa mer om sparande?
För ytterligare perspektiv på långsiktiga fonder finns Ekonominu.se och Samuelssons Rapport. För barnsparande finns en praktisk genomgång hos Barnzonen, och fler fondalternativ presenteras hos SparaCash.
Inga kommentarer än