Vad är avkastning på investeringar
Avkastning på investeringar är ett centralt nyckeltal som mäter hur mycket värdet på en investering har ökat eller minskat över tid, uttryckt i procent. För företagare och entreprenörer innebär en god avkastning inte bara en ökning av kapitalet, utan även en indikation på investeringens lönsamhet i förhållande till risk, avgifter och tidshorisont.
Begreppet avkastning kan beräknas med olika metoder – den enklaste formen är att jämföra skillnaden mellan det ursprungliga investeringsbeloppet och det slutliga värdet. För en mer detaljerad analys kan man även räkna på årlig genomsnittlig avkastning (CAGR) som tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekten. Oavsett vilken metod man väljer är det viktigt att också beakta externa faktorer, såsom transaktionsavgifter och skattepåverkan, då dessa kan minska den nettoavkastning man faktiskt erhåller.
För att få en översikt över hur man praktiskt beräknar avkastning samt vilka faktorer man bör ha i åtanke, rekommenderas att ta del av guider som exempelvis den hos Finera – Vad är avkastningsberäkning. Dessutom kan du läsa mer om hur specifika aktieexempel analyseras, exempelvis genom Embracer Aktie Analys, vilket ger ytterligare perspektiv på investeringars prestationsmått.
Beräkna avkastning steg för steg
När du vill utvärdera hur väl din investering presterar är det viktigt att systematiskt dela upp beräkningen i konkreta steg. Här följer en praktisk guide anpassad för dig som småsparare, entreprenör eller företagare:
Steg 1 – Samla in grundläggande data: Börja med att fastställa det ursprungliga beloppet du investerat samt det slutliga värdet. Om du erhållit utdelningar eller andra kassaflöden, ta med dessa i beräkningen för att få en så exakt bild som möjligt.
Steg 2 – Välj rätt metod: För kortare investeringar kan du använda den enkel avkastningen genom formeln:
Avkastning (%) = ((Slutvärde – Startvärde) / Startvärde) × 100.
Exempel: Om du har investerat 10 000 kr och värdet ökar till 12 000 kr, blir din avkastning 20%.
Steg 3 – Använd CAGR för långsiktiga investeringar: Vid investeringar över flera år ger sammanlagd årlig tillväxttakt (CAGR) en mer rättvisande bild, eftersom den tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekten. Formeln är:
CAGR = ((Slutvärde / Startvärde)^(1/n)) – 1, där n är antalet år.
Exempel: En investering som växer från 20 000 kr till 25 000 kr under 3 år ger en årlig tillväxt på cirka 7,77%.
Steg 4 – Justera för periodiska inkomster: Om din investering genererar utdelningar eller andra regelbundna inkomster, summera dessa till slutvärdet eller beräkna dem separat för att få fram den totala avkastningen över hela perioden.
Steg 5 – Jämför och analysera resultaten: För att se om din investering verkligen lever upp till dina förväntningar, jämför den beräknade avkastningen med relevanta marknadsindex eller andra investeringsalternativ. På så sätt kan du bedöma om du ligger på rätt kurs för dina långsiktiga mål. Om du är nyfiken på fler investeringsinsikter kan du ta del av råd om hur du sparar och investerar på Avanza – Investera & spara.
För ytterligare praktiska tips om hur större investeringar kan påverkas av marknadshändelser, besök gärna vår interna guide om aktiekursutveckling vid företagsförvärv.
Olika typer av investeringsavkastning
När man analyserar sin investering är det viktigt att förstå att avkastning kan mätas på olika sätt beroende på vad man vill få ut av analysen. Några vanliga mått är den enkla, eller nominella, avkastningen, den reala avkastningen (justerad för inflation) samt utdelningsavkastning och riskjusterad avkastning.
Enkel och real avkastning: Den enkla avkastningen visar den totala procentuella förändringen mellan det ursprungliga investeringsbeloppet och det slutliga värdet. För att få en mer exakt bild av investeringens värde över tid kan man justera den enkla avkastningen med hänsyn till inflationen – vilket resulterar i den reala avkastningen. Detta är särskilt relevant i tider med stigande priser då den nominella vinsten kan ge en överdriven bild av den faktiska köpkraften.
Utdelningsavkastning: För aktieinvesteringar är utdelningsavkastningen en kritisk komponent. Här beräknas avkastningen enbart på de utdelningar du erhåller i förhållande till aktiens pris. Detta mått ger en direkt indikation på kontantavkastningen från investeringen, oberoende av aktiekursens svängningar.
Totalavkastning: Totalavkastningen inkluderar både kapitalvinster och eventuella utdelningar. Genom att summera dessa element får du en helhetsbild av hur investeringens värde utvecklats. Om du exempelvis har fått utdelningar som du återinvesterar drar detta också nytta av ränta-på-ränta-effekten över tid.
Riskjusterad avkastning: Utöver de rena avkastningsmåtten är det viktigt att även beakta investeringsrisken. Här används ofta standardavvikelse och Sharpekvot för att mäta hur mycket avkastning du får i förhållande till den risk du tar. En hög Sharpekvot indikerar att investeringen genererar mer avkastning per enhet risk, vilket är ett värdefullt mått när du jämför olika investeringsstrategier.
Vill du veta mer om hur du kan jämföra och förbättra din investeringsavkastning? Ta en titt på Nordnet – Investeringsguide för vidare insikter.
Jämföra avkastning mellan investeringar
När du jämför avkastningen mellan olika investeringar är det viktigt att inte enbart fokusera på den rena procentuella vinsten, utan även att beakta riskjusterade mått. För att få en heltäckande bild kan du analysera både den totala avkastningen samt hur mycket risk som tagits för att generera denna vinst. Två centrala mått i detta sammanhang är standardavvikelse – ett mått på volatiliteten – och Sharpekvot – som anger hur mycket avkastning investeringen ger i förhållande till risken.
Standardavvikelse hjälper dig att förstå hur mycket investeringsresultatet varierar över tid. En hög standardavvikelse innebär att avkastningen har stora svängningar, vilket kan vara en signal om högre risk. För att balansera detta används Sharpekvoten, som räknas ut enligt formeln:
(Avkastning – Riskfri ränta) / Standardavvikelse
Genom att använda Sharpekvoten kan du jämföra olika investeringsstrategiers riskjusterade avkastning. Till exempel, om Portfölj A har en årlig avkastning på 10 % med en standardavvikelse på 12 %, medan Portfölj B ger 8 % med en standardavvikelse på 8 %, kan beräkningen ge:
- Portfölj A: (10 % – 2 %) / 12 % ≈ 0,67
- Portfölj B: (8 % – 2 %) / 8 % = 0,75
Trots den lägre nominella avkastningen visar Portfölj B en högre Sharpekvot, vilket innebär att du får mer avkastning per riskenhet. Denna typ av jämförelse erbjuder därför ett bättre beslutsunderlag för långsiktiga investeringsval.
För att ytterligare förfina din analys kan du även ta hänsyn till andra aspekter såsom avgifter, skatter och marknadens bredare utveckling. Ett relevant verktyg för att jämföra investeringsstrategier med dessa faktorer är att besöka Finansportalen – Jämför investeringsstrategier, där du kan se detaljerade analyser och jämförelser.
Genom att kombinera dessa riskjusterade mätetal med traditionella avkastningsberäkningar får du en mer nyanserad bild av hur väl dina investeringar presterar. Detta är särskilt värdefullt för företagare och entreprenörer som vill säkerställa att de tar välgrundade beslut i en föränderlig marknad. För en djupare insikt i hur externa faktorer påverkar aktiekurser, kan du även läsa vår rapport om aktiekursutveckling vid marknadshändelser.
Tips för bättre avkastning på investeringar
För att nå en högre avkastning på dina investeringar handlar det inte enbart om att välja rätt tillgångar – det är lika viktigt att optimera din investeringsstrategi utifrån både marknadsutvecklingen och de specifika förutsättningar ditt kapital förutsätter. Här följer några konkreta tips att överväga:
- Diversifiera portföljen: Genom att sprida dina investeringar över olika branscher och tillgångsslag minskar du den totala risken, vilket i sin tur kan leda till en stabilare avkastning över tid.
- Håll koll på avgifter och skatter:
Inga kommentarer än